Henrik Landerholmaffären har utvecklat sig till en skruvad blandning av Bröderna Marx och John le Carré.
En glömsk nationell säkerhetsrådgivare, borttappade hemliga handlingar, olåsta säkerhetsskåp, en georgisk städerska, en rysk islamist, en kursgårdsföreståndare och en tjänsteman på Regeringskansliet som båda raderar bevismaterial från e-posten. Samt en statsminister som rekryterat sin barndomsvän till uppdraget som nationell säkerhetsrådgivare och nu påstår att han "inte vet om han visste" något om de vilseledande uppgifter barndomsvännen lämnat. George Smiley och Groucho Marx vandrar tillsammans hand i hand i en säregen gemenskap igenom hela den här soppan.
I detta skede är det omöjligt att veta om Henrik Landerholms försumlighet skadat Sveriges säkerhet. Vi vet heller inte hur den rättsliga processen kommer att utfalla. Men vi vet säkert att Ulf Kristersson inte kan vara nöjd med hur Landerholmaffären utvecklat sig. Nya komprometterande uppgifter kommer hela tiden fram, dels genom den pågående polisutredningen och dels genom DN:s förtjänstfulla granskning.
Politiska skandaler sätter sällan varaktiga spår i väljaropinionen. Skandalerna blåser i allmänhet fort över. Väljarna röstar främst på partier, inte på partiledare. Men politiska skandaler kan ändå skada enskilda partier. I det här fallet tvingas Ulf Kristersson nu ständigt kommentera händelseutvecklingen kring Landerholmaffären, i stället för att prata om de sakfrågor han heller skulle vilja lyfta fram. Tilliten till Ulf Kristerssons ledarskap sviktar - såväl inom Moderaterna som i den allmänna debatten. Dels för att det var Kristersson som utan utlysning rekryterade sin nära barndomsvän till ett nationellt viktigt uppdrag. Dels för att Landerholmaffären nu har krupit in i Regeringskansliet, med raderade e-mejl och motstridiga uppgifter i sakfrågan.
Till råga på allt är nu rättegången mot Henrik Landerholm uppskjuten till i augusti i år. Skandalen kommer därför inte att ha blåst över inför hösten. Tvärtom. Ulf Kristersson tvingas inleda den årslånga valrörelsen med Landerholmaffären som ett potentiellt sänke om halsen.
Två lärdomar att bära med sig i detta:
1) Rekrytera inte utan utlysning nära barndomsvänner till nationellt viktiga uppdrag. Går något fel, så blir du en del av felet oavsett hur du försöker värja dig.
2) Var uppriktig! Så mycket hade nu varit enklare om alla inblandade i Landerholmaffären hade varit uppriktiga redan från början.
2 kommentarer:
UB: Henrik Landerholmaffären har utvecklat sig till:
- en skruvad blandning av Bröderna Marx
- sw Oja, A Night at the Opera, världsklass
- John le Carré.
- sw Nä, det finns ingen riktig Intelligens med.
UB: Hur allvarlig är Landerholmaffären?
SW - Inte alltför allvarlig. Sverige är säkrare nu :-)
En riktig lärdom för statsministern och Co, som hjälper gänget att komma ner på jorden.
Framför allt finns ingenting som hjälper så bra, som misstag. Gäller i alla demokratier, utom möjligtvis
USA för närvarande. Så detta är i grunden bra för
regeringen och oavsett regering 2026.
Sedan kan man tycka det är allvarligt av andra orsaker, att
någon schabblat och försöker komma undan genom att dra en eller annan vals. Det är ju Landerholm själv som
schablat och sedan inte tagit så allvarligt på saken, och
sedan gick det nog för långt, och då gick det åt helvete,
oga jäv. Jäv är ju knepigt i de högre sfärerna. Även om inte
alla är barndomsväner, är fanken de flesta höga politiker
väldig "vän"liga mot varandra sedan ungdomsförbundstiden.
Sedan kan man tycka att det är klantig krishantering, detta att sopa undan spåren i efterhand, när det redan är försent, och med risk för upptäckt är trots allt dåligt omdöme. Det händer för övrigt var enda dag hos varenda
myndighet som utövar makt, att människor gör del och
försöker sopa undan saker.
Klantiga politiker och politiska tjänstemän som försöker komma undan, är medborgarna vana vid. Det är riktigt bra att det kommer idagen, klanterierna. Ett genuint
hälsotecken. Opposition, opolitiska tjänstemän, domstolar , press/media och framför allt väljare, gör ju att maktsjukan inte blir så djup. Det vi vet med säkerhet vet, är att det kommer fler dumheter :-)
Det är faktiskt underhållning, Landerholm, som kontrast till statsministerns gravallvarliga minspel. Humor är på något sätt viktigt, för att orka med allt riktigt elände. Statsministerns stab kommer att fatta bättre beslut framgent. Ett tryggare Sverige :-)
S.W
U.B:
"Tilliten till Ulf Kristerssons ledarskap sviktar - såväl inom Moderaterna som i den allmänna debatten. Dels för att det var Kristersson som utan utlysning rekryterade sin nära barndomsvän till ett nationellt viktigt uppdrag."
SW Det hade gått utmärkt för oss gemener, OM
- Landerholm hade skött sig,
- inte varit dryg, (not my bread & butter)
- hade varit en politisk tillsättning, hur svårt kan det vara att säga att den nya funktionen har en chef som är politisk, av hänsyn till att funktionen är så viktig så att
nästa statsminister måste få välja denna funktion själv.
U.B: Dels för att Landerholmaffären nu har krupit in i Regeringskansliet, med raderade e-mejl och motstridiga uppgifter i sakfrågan.
SW Jepp, just för att det var en kompisrekrytering, dvs jäv, och att det blev dubbelfel, när man låtsas att det inte
var det, men i akt och mening agerar för att rädda skinnet
på en person som själv försökt rädda sitt skinn, genom att
helg enkelt inte vara helt lämplig, dels för att det inte fungerade med säkerheten för säkerhetsrådgivningen, men vad som är etter värre för UK, eftersom det helt
enkelt drar undan mattan för honom själv. Det är väl
närmast trippelfel.
U.B: "Till råga på allt är nu rättegången mot Henrik Landerholm uppskjuten till i augusti i år. Skandalen kommer därför inte att ha blåst över inför hösten."
SW Underskatta inte underhållningsvärdet, vi får hålla tummarna att dikeskörningen leder rätt. Att M (och förhoppningsvis även S) på allvar funderar på var gränsen går för politiken, inte för att något är rätt eller fel, ur politikens synvinkel, utanför att det ju slår undan benen
på politiken själv. Varför skjuter man sig i foten när man inte måste?
UB: Tvärtom. Ulf Kristersson tvingas inleda den årslånga valrörelsen med Landerholmaffären som ett potentiellt sänke om halsen.
SW Nja, det hinner komma upp en massa nya isberg och growlers. Detta med att politisera tjänster är ju inget nytt,
och att man börjat tillsätta överdirektörer på en myndighet
med politisk förtur framför kvalificerade tjänstemän som
gjort sig förtjänta, undergräver ju fan inte bara politiken eller myndigheterna hos medborgarna, det undergräver även politiken hos tjänstemännen, och så vips är de någon
som använder källskydde och kontaktar media. Hur dum får man vara? Politiken hallå. Vakna.
Att inte rekrytera en barndomsvän som är ärkemoderat till en ny tjänst som påstås vara opolitisk, är ju så dumt att
man inte behöver denna affär för att komma på det.
Att vara uppriktig är nog bra, men tyvärr inte alltid. Däremot är det dumt att ljuga och ännu dummare att försöka städa undan en brottsplats som har med säkerhet att göra, om man är ansvarig för just rikets säkerhet, och
dessutom påstår sig vara "opolitiskt" Det är inga svåra
slutsatser att dra, och det är inte mer än rätt att politiken lär sig den hårda vägen, eftersom de helt enkelt inte verkar förstå detta på förhand, utan just när de står med fingrarna i kakburken och med ändan bar.
Som sagt,
en fråga som aldrig hade hänt, oaktat Landerholms glömska, om det inte funnits en städerska som nappat handlingarna och skickat dem vidare, för annars hade nog handlingarna legat kvar och ingen hade märkt något.
Låt oss för Guds skull hoppas att någon med huvudet på skaft drar rätt slutsats av detta,
- hur många säkerhetsluckor finns det, när man inte ens klarar av att säkra en egen kursgård vars syfte är att
hantera lednings- och styrningsfrågor för "ledare" i säkerhetsfrågor. Ridå,. Alltså något mycket bra t.o.m för statsministern, nu kan det knappast bli sämre? S.W
Skicka en kommentar