2018-02-21

När man trodde dansk politik inte kunde bli värre

När man trodde att dansk politik kanske inte kunde bli värre presenterar det främlingsfientliga och högerpopulistiska partiet Dansk Folkeparti på sin Facebooksida en slags "enkät" om huruvida somaliska kvinnor är en tillgång eller en belastning för det danska samhället. Bakgrunden påstås vara att en relativt hög andel somaliska kvinnor har någon form av bidragsförsörjning jämfört med andra befolkningsgrupper i Danmark.

Utspelet är vämjeligt. Vilka befolkningsgrupper ska vi rösta om nästa gång? Sjukpensionärer? Människor med funktionshinder? Eller varför inte judar och muslimer när vi ändå är på gång?


Det är med detta parti som de danska socialdemokraterna inom kort ska samtala med för att se om de båda partierna kan nå en samsyn kring delar av den danska migrationspolitiken. Jag hoppas verkligen att svensk socialdemokrati utnyttjar lämpliga tillfällen till att vara tydliga i sin kritik av sitt danska systerparti. Dansk socialdemokrati skämmer ut arbetarrörelsen i sitt flirtande med främlingsfientliga krafter. Sverigedemokraterna har ju här också faktiskt en möjlighet att ta ett steg framåt i sina försök att normaliseras genom att kraftigt ta avstånd från Dansk Folkepartis agerande.

Jag konstaterar däremot med glädje att Stefan Löfven i dag är ytterst tydlig i att regeringen på inga villkor tänker ta bort rätten till LSS (Lag om stöd och service för vissa funktionshindrade) för barn under tolv år eller för äldre över 80 år. Ryktena har florerat sedan några av den pågående LSS-utredningens förslag blev kända för en tid sedan. Det är bra att Stefan Löfven nu dementerar dessa rykten. Det hade varit ännu bättre om dementin från socialdemokratiskt håll kommit betydligt tidigare. Nu har många människor i stället kastats ut i oro och frustration. Självklart ska vi nu inte sänka garden, utan fortsätta att bevaka LSS-frågan ytterst noga.

3 kommentarer:

Peter Westdahl sa...

Klargörande bra. Men svårt hinna läsa allt. För redan dagen efter beställning levererade Post Nord 1968. Redan på s 22. Mkt bra. Uppdatering och koppling till idag.

Anonym sa...

Jo, visst är det ett lite egenartat språkbruk. Det är olika i olika lön.
Dock, vi som försöker se förbi allt politiskt snömos och alla intressen,
för intresset ljuger som bekant inte, och försöker se att det är fråga
om greppet av människor, som ser till ett intresse, under ledning av
en viss partikulär individ, jo då kan man väl säga att det vore märkligt
att inte kunna peka ut faktorer som skiljer mellan grupper. Det är ju en
värdering, att vissa gruppers särskiljande egenskaper är bra, i vart fall
om mångfaldsidén ska kunna försvaras, medan det väl ändå också måste
finnas andra egenskaper som är mindre bra. Alltså, vill man öka graden
av ekonomisk frihet för somaliska kvinnor och se till att även de omfattas
av jämställdhet, så bör man nog ändå fundera på om det finns något att
göra tex avseende förvärvsgrad. Att det inte är bra att vara utan arbete
eller inkomst för en idivid är nog inget direkt nytt, och att det inte heller
är bra för samhället per se, med för hög arbetslöshet, är väl heller inget
direkt nytt. Frågan är mer varför tex denna grupp inte kan diskuteras
mer konstruktivt. Med detta uthängande av vissa grupper där dessa
enbart blir förknippade med stigmatisering i debatten, riskerar man
att nagla fast den Bild man vill motverka, genom att helt enkelt i för
låg grad diskutera vad man faktiskt kan göra för att öka förvärvsgraden,
om man nu verkligen vill förbättra situationen. För det är faktiskt ingen
som tror att tex Somaliska kvinnor har det enkelt. Finns det en obalans,
så får man endera acceptera den, eller göra något åt saken, bara man inte
blndar och låtsas att det inte finns ojämlikhet, orättvisor eller samhällsproblem.
Identitet är viktigt, men om politiken som ska skapa rättvisa mellan grupper
inte kan hantera obalanser eller fundera på "varför" frågan, så blir det väl
inte helt enkelt att åtgärda saken, alltså om det nu ens finns ett problem, som
uppenbarligen en Dansk intressegrupps företrädare, basunerar ut. S.W

Anonym sa...

Det är fortfarande omöjligt att föra en lugn och saklig debatt om migrationen i Sverige. Naturligtvis är Dansk Folkepartis enkät förkastlig. Människovärdet har ju inget samband med "lönsamhet" eller inkomstnivåer. Vad som gör att frågan ställs i Danmark just nu vet jag inte. Men i Sverige är det väl känt för de som vill veta att den låga sysselsättningsgraden bland asylsökande som fått uppehållstillstånd är ett problem både för de individer som drabbas och för samhället. De senaste 10 åren har sysselsättningsgraden varit tämligen konstant runt 50% med variationer på bara enstaka procentenheter. Och bland kvinnorna är sysselsättningsgraden särskilt låg, vilket en bekymrad Magdalena Andersson konstaterade nyligen. För detta är ju ingen åsikt utan statistik från SCB som alla intresserade kan ta del av. Nu är det ju helt legitimt att hävda att denna samhällskostnad är något vi ska ta för att värna asylrätten, för det har ju aldrig varit avsikten att den ska vara "lönsam". Men det som har ställt till det i debatten och varit provocerande för många är att "den goda sidan" hävdat att detta är fel och att asylinvandringen är lönsam. Ekberg, Hammarstedt, Ruist m fl har ju visat faktiska förhållanden. Kostnaderna ligger i storleksordningen 1,5%-2% av BNP. Invandringen totalt sett har inte varit samhällsekonomiskt lönsam sen början av 80-talet. Strömbäcks "Utan invandring stannar Sverige" och Arenas "900 miljarder" är helt irrelevanta.
Om dansk socialdemokrati skämmer ut sig ligger väl i betraktaren öga.
Ett annat exempel på tonläget i den svenska debatten är LSS. Här har regeringen konstaterat, dels att det förekommit ett betydande fusk, dels och framför allt att kostnaderna ökat mycket kraftigt, en utveckling de uppenbarligen anser inte kan fortsätta utan vidare. Det är ansvarsfullt, tycker jag. Kostnaderna har ökat från några få miljarder till runt 30 miljarder, framför allt för att antalet timmar per assistansberättigad ökat mycket kraftigt. Regeringens utredare varnar för att kostnaderna kan fördubblas om inget görs. Han tar - som han skriver - ett extremt exempel. En person som tillbringat flera veckor i sin lägenhet i Spanien har enligt nuvarande lagstiftning rätt att om hen blir berättigad till assistans kräva att ett betydande antal assistanspensonal (han skriver 8 som exempel) ska följa med hen till Spanien i fortsättningen. Naturligtvis hade det varit bättre om Löfven avfärdat utspelen om 12-åringar och 80-åringar tidigare. Men min fråga är: hur kommer det sig att en person - där förhållandena inte förändrats - idag är berättigad till dubbelt så många timmar som för 10 år sen trots samma lagstiftning?
Nu har jag iofs aldrig märkt att samhällsekonomin varit en restriktion eller något större intresse för Ulf - kan dock ha missat något. Men själv är jag bekymrad över hur vi ska kunna finansiera ett kraftigt väntat underskott i kommuner och landsting och kraftigt ökade försvarsanslag för att bara nämna två exempel.
Apropå flirt med främlingsfientliga. Såg SIFO redovisa att bara 34% av LO-medlemmar skulle röstat S. Och bland manliga medlemmar är fler SD-sympatisörer (36%) ä S-sympatisörer. Om inte denna situation kan vändas riskerar vi att hamna i en europeisk situation där S förlorat makten och imploderat i de flesta länder. Enligt senaste opinionsmätningen i Tyskland ligger SPD med dryga 100 år på nacken på 15% att jämföra med nya främlingsfientliga AfD på 15,5%. Inte mycket som tyder på att Ulfs medicin är lösningen på problemet.
Klas Bengtsson