2015-02-15

Terror i Europa - då och nu

Helgens terrordåd i Köpenhamn har obehagliga likheter med terrordådet i Paris i början av januari. Först attackeras mål som har anknytning till kultur och yttrandefrihet, därefter attackeras judiska institutioner. I skrivande stund är gärningsmannens identitet i Köpenhamnsattacken inte känd. Kanske var det en copycat, inspirerad av attackerna i Paris. I vilket fall var det ett vidrigt och vämjeligt dåd.

Hur skall vi då förklara och förstå dessa terroraktioner? I slutet av 1960- och början av 1970-talet genomfördes en lång rad palestinska terroraktioner, i form av t ex flygplanskapningar, sprängdåd och gisslantagandet av israeliska idrottsutövare vid OS i München 1972. De palestinska organisationer som genomförde terrordåden var sekulära och aktionerna hade politiska mål. Terroraktionerna skulle synliggöra palestiniernas nationella strävanden och på så sätt bidra till att omvärlden erkände palestiniernas krav på en egen statsbildning.

Parallellt med de palestinska terroraktionerna genomförde den tyska Röda armé-fraktionen (RAF, eller Baader-Meinhof-ligan som den också kallades) ett stort antal terroraktioner i form av kidnappningar, dödsskjutningar och flygplanskapningar. Även RAF var en sekulär organisation och hade politiska mål med sina aktioner. En bärande idé var att terroraktionerna skulle tvinga staten att vidta så repressiva åtgärder att statsmaktens sanna natur skulle synliggöras. Synliggörandet av statsmaktens repressiva natur skulle medvetandegöra arbetarklassen och därigenom skapa en revolutionär situation där kapitalismen till sist skulle gå under.

De jihadistiska terroraktioner vi på senare tid upplevt (och då vill jag poängtera att vi ännu inte med säkerhet vet vad som låg bakom helgens dåd i Köpenhamn) skiljer sig i väsentliga avseenden från de palestinska och de tyska gruppernas terroraktioner. Visserligen har de jihadistiska gruppernas terroraktioner även en del politiska mål (t ex förhindra att USA och andra västmakter politiskt och/eller militärt intervenerar i enskilda stater i Mellanöstern och därigenom underlätta upprättandet av islamistiska stater eller som i IS:s fall ett kalifat). Men jihadisternas terroraktioner riktar sig också - och där skiljer de sig från de palestinska och de tyska grupperna - mot de värden och den livsstil som dominerar i det vi ibland kallar västerlandet (i det här fallet Europa).

Politisk terror kan bekämpas och bemötas med politiska medel, eftersom terrorister och de statsmakter som en sådan terrorism riktas emot kan inrangeras i en gemensam rationalitet. Västmakterna kunde förstå de palestinska organisationernas politiska mål och även samtala och så småningom förhandla med de palestinska organisationernas ledare. Al Fatah och PLO avsade sig terrorn som politiskt medel. Även när det gällde RAF gick det att inom ramen för gällande diskurs förstå organisationens mål och medel. Men eftersom RAF:s målsättning var revolutionär gick det inte att förhandla med ledarskapet.

När det gäller jihadisternas terror är målen, som ovan påpekats, inte enbart politiska. Terroraktionerna är inte enbart ett medel som syftar till att nå ett bestämt mål, utan också ett mål i sig. Det gör dem mycket mer svåra att förstå och också mycket svårare att bekämpa. Därav den frustration som den jihadistiska terrorn föder, och de starka känslor och antipatier som följer i dess spår.

Därför är det svårare att bekämpa jihadistisk terror med politiska medel än vad det var att bekämpa palestinsk och tyska RAF:s terror med politiska medel. Däremot kan vi ge stöd åt de politiska krafter i jihadisternas närområde som bekämpar jihadismen och som gör det utifrån en värdegrund vi kan dela. Vi kan också bekämpa den genom att inte med en tum ge vika i värdefrågorom alla människors lika värde och de mänskliga rättigheter som efter så många års kamp vunnit en slags diskursiv hegemoni i vårt samhälle.

16 kommentarer:

Anonym sa...

S.k. lone wolf-terrorism som det kan ha handlat om i Köpenhamn går aldrig att gardera sig mot.
Radikalisering i obskyra källarmoskeer eller på nätet ligger oftast under radarn för säkerhetstjänsterna i Väst och återvändandarna från Irak, Syrien och Somalia går inte att dygnetruntövervaka; resurserna räcker helt enkelt inte till.
Det skulle krävas en helt drakonisk invandringsrestrektivitet till Europa för att minska risken för att enskilda individer begår terrordåd.
Min gissning är dock att Schengenavtalet börjar sitta löst.

Christian Munthe sa...

Hej Ulf,

tänkte komplicera lite.

Visst var den palestinska terrorismen i någon mån målinriktad, men den liknade också dagens jihadist-cellers aktioner i att de uppenbarligen har uppmärksamheten som mål. Därför väljer de symboliska måltavlor snarare än militärt relevanta.

Det finns på detta vis också en koppling till den tyska och franska (Action Directe) och liknande grupper i Europa. Även dessa satsade ju främst på symboliska mål. Någon strategi att genomföra revolution gick ju inte at skönja.

Dock fanns förstås den Baader-Meinhofska tanken om att liksom locka fram tjyvsamhället ur kapitalistiska demokratier - med förhoppning att proletariatet då skulle resa sig. Som vi nu vet föga verkningsfullt, men här finns ännu en möjlig likhet med jihadist-cellerna:

Jag är (som jag tror de flesta av oss) för okunnig om det bakomliggande strategitänkandet, men en poäng skulle ju kunna vara att råna oss liberala hedningar på det vi tycker får ut av våra samhällen: deras öppenhet och mångfald. Som en sorts straff, liksom. Osannolikt som ensam motivering, men kanske som en del ...

Anonym sa...

Man kan också se till att de som bor i Europa känner sig som en del av vårt samhälle och inte lockas till en organsiation som IS. Det är det vi kan gör i vårt närområde.

Anonym sa...

Människors lika värde är ju ett sådant fluffigt begrepp att i stort sett alla utom möjligtvis jihadister och självdrkända rasister kan skriva under på det. Det är ett sådant gummiartat begrepp att snart sagt alla på den politiska skala från KPML(r) till SD kan argumentera utifrån det perspektivet. Det är således fullkomligt meningslöst som rättesnöre. Betydligt mer konkreta och väl definierade åtgärder än svammel om värdegrunder, människovärde och rättigheter kommer med all säkerhet krävas.

Anonym sa...

Lättare sagt än gjort. Det är inte alls säkert att "man" kan "se till" detta. Det kan mycket väl vara ogörbart.

Anonym sa...

Omar El-Hussein, dansk och fd fängelsekund. Lär ha inspirerats av terroristattackerna i Paris.

Anonym sa...

Den praktiske filosofiprofessorn Christian Munthe säger 6:21 em att han tänkte komplicera statsvetenskapsprofessorn Ulf Bjerelds artikel lite.

Detta verkar det som om han tycker sig göra genom bl. a. detta yttrande: ”Visst var den palestinska terrorismen i någon mån målinriktad, men den liknade också dagens jihadist-cellers aktioner i att de uppenbarligen har uppmärksamheten som mål. Därför väljer de symboliska måltavlor snarare än militärt relevanta”.

Här en grovhuggen icke-akademikers enkla förklaring till varför symboliska måltavlor favoriseras – man har ingen militär att sätta in.

Man skall nog inte komplicera för mycket – och uppenbarligen inte i den praktiska filosofin!

Ulf Bjereld sa...

Hej Christian,

Du har rätt i att den palestinska terrorismen ofta valde symboliska måltavlor. Men det gjorde de ju för att få maximal uppmärksamhet för sin sak. Uppmärksamheten var (som jag ser det) inte ett mål i sig, utan ett medel för att väcka världens uppmärksamhet på att palestinierna inte längre kunde/borde ses som en flyktinggrupp vars öde man på humanitära grunder kunde beklaga, utan som ett folk med legitima nationella rättigheter inklusive rätten till egen statsbildning.

Anonym sa...

Du måste vara helt eller delvis rubbad när du jämför dagen terror aktioner med 60-talets "Hur skall vi då förklara och förstå dessa terroraktioner?"
Varför väljer du inte epoken vid 600-talet?

Omar el-Hussein publicerade en video med radikalt islamistiskt innehåll på lördagen. 45 minuter senare begick han sitt första mord, enligt Ekstra Bladet.

Då tänker man på Livia Fränkel, (87) med budskap i Stockholms synagoga – ”Jag ser ingen framtid för judiskt liv i Sverige.”.

Ser du framtid för judiskt liv i Sverige eller i Israel?

Wilhelm Strasser (Hamburg)

Ulf Bjereld sa...

Wilhelm: Det är när man inleder en diskussion med att beskriva de man diskuterar med som "helt eller delvis rubbade" som man nog bör fundera lite över vad man håller på med.

Charlie sa...

Här är mina 25 öre: Jihadisterna väljer inte symboliska måltavlor, utan väljer strategiska mål för att skärpa motsättningarna mellan muslimer och majoritetsbefolkningarna i västvärlden, och på så sätt öka sin rekryteringsbas.

Skulle målet vara yttrandefriheten i sig, i detta skede, skulle man nog attackera stora, mainstream-institutioner. Istället attackerar man en liten halv-obskyr tidning (Charlie Hebdo) och en, knappast folkkär, excentrisk konstnär, samt judar (som utgör en väldigt liten del av befolkningen.) Syftet är att bekräfta majoritetsbefolkningens fördomar om muslimer, som intoleranta och antisemitiska.

Om IS göra som de gör i mellanöstern (attackera muslimer, kristna och vem som helst som motsätter sig dem) skulle de aldrig vara trovärdiga i rollen som "vanliga" muslimer.

Charlie sa...

...när jag läser ditt inlägg igen, inser jag att IS strategi i Europa inte är så olikt den RAF hade. RAF ville tvinga fram en motreaktion från staten gentemot arbetarklassen, och på så sätt få arbetarklassen att slå tillbaka. IS vill tvinga fram en motreaktion mot Europas muslimer och få dem att slå tillbaka och på så sätt destabilisera västvärlden.

Anonym sa...

Terroristexperten Magnus Brun framhöll idag måndag i SR att målet för islamisternas angrepp i Europa är att försöka påverka muslimer som bor i Europa, och som ännu inte agerar politiskt, till att omfatta islamisternas synsätt. Och på så sätt "radikalisera" denna folkgrupp.

Det ligger nog en hel del i den teorin.

Orion77 sa...

Radions P1 hade i morse (17/2) en intervju med en norsk extremistforskare, Lars Gule. Han bidrog med två viktiga upplysningar: 1) Den 22-årige gärningsmannen härstammar från Palestina, 2) När attentat riktas mot synagogor eller andra judiska objekt i Europa är det därför att de ses som symboler för Israel och dess framfart i Mellanöstern.

Oavsett den bristande logiken i "symboltänkandet" torde detta vara ett faktum, extremisterna tänker så. Lars Gule avtäckte därmed en av de elefanter i rummet, som svenska media hittills blundat noga inför.

Anonym sa...

Orion77

Kan det inte vara så att terrorister kort och gott ser judar som object/symboler för Israel och försöker meja ned så många som möjligt?
Ulrika

Anonym sa...

Orion,

Eftersom arabiska terrorister har mördat judar långt innan staten Israel bildades, så är din koppling högst osannolik.