2020-12-06

Hur skall vi förstå graden av förtroende för Folkhälsomyndigheten?

I Marie Demkers och min SOM-rapport ”Individualism och nationalism i pandemins tid” visar vi att den så kallade GAL-TAN-dimensionen har större betydelse för att förstå förtroendet för Folkhälsomyndigheten än den mer klassiska vänster-höger-dimensionen i svensk politik. (SOM-insitutet)

GAL-TAN utgör det ideologiska spektrum som ryms mellan en pol kallad GAL som står för en position som är grön, alternativ och libertär samt en pol kallad TAN som står för tradition, auktoritet, och nation. I vår rapport visar vi att det är större skillnader mellan olika individers förtroende för Folkhälsomyndigheten beroende på om man anser sig tillhöra GAL eller TAN-polen än det är mellan dem som betecknar sig som vänster eller höger.

Vi mäter GAL-TAN-dimensionen med en ny fråga i SOM-undersökningen där svarspersonen får frågan om hen anser att individens rättigheter eller nationella traditioner är viktigast i politiska frågor. Resultaten visar dels att vänster och höger inte är överlappande med GAL-TAN-dimensionen, men också att båda positionerna finns representerade bland alla partiers sympatisörer.

Vår undersökning visar att skillnaden i förtroende för Folkhälsomyndigheten är större mellan dem som befinner sig på den ena eller andra av polerna på GAL-TAN-skalan än mellan dem som befinner sig till vänster eller höger. Skillnaden mellan dem med högst och lägst förtroende för Folkhälsomyndigheten på GAL-TAN-skalan är 30 enheter medan den på vänster-högerskalan är 23 enheter.

Vi noterar också att det är i förtroendet för Folkhälsomyndigheten och för sociala medier som de största skillnaderna återfinns på GAL-TAN-skalan. De som befinner sig på GAL-polen har stort förtroende för Folkhälsomyndigheten och de som befinner sig på TAN-polen har stort förtroende för sociala medier. Förtroendeskillnader för politiker och journalister är större på vänster-höger-skalan än på GAL-TAN-skalan.

Sammantaget visar vi att den politiska dimension som kallats GAL-TAN ger ett ytterligare bidrag till förståelsen för förtroendet för den information om Covid-19 som kommer från Folkhälsomyndigheten. Vi har också visat att det idag är relevant att undersöka politiskt förtroende bortanför partisympati och den traditionella vänster-höger-dimensionen.

Läs hela rapporten här.

8 kommentarer:

Anonym sa...

Den 29 januari konstaterade Folkhälsomyndigheten (FHM) att ”risken för att smittan ska spridas i det svenska samhället bedöms för närvarande som mycket låg”. Den 30 januari meddelade WHO att viruset utgjorde ett internationellt hälsonödläge. Tegnell 1 februari: Min känsla är att det här kommer att ligga nära en vanlig influensa i farlighet och varaktighet. Det är svårt att jämföra eftersom vi inte vet hur länge det här kommer att hålla på, men en normal influensasäsong varar cirka åtta till tio veckor. Den 5 februari konstaterar Johan Carlson att coronaviruset inte kommer att spridas i svenska samhället under nuvarande omständigheter. ”Vi kan få enstaka fall och enstaka sekundärfall inom familjer, det går inte att undvika.” Han påpekar också att ”får vi mot förmodan stor spridning skulle det undergräva trovärdigheten för myndigheten.” Tegnell 5 mars: ”Det finns anledning att tro att vi kommer att peaka nu, att vi har peakat.” Den 11 mars sa Tegnell att har är bekymrad över att många är rädda för coronaviruset, men konstaterade att de inte är lika informerade som han är. Den 8 maj sa Tegnell att en andra våg var att vänta i höst – men då skulle Sverige ha haft så många smittade att många skulle vara immuna. Dödsfallen skulle då bli fåtaliga.
Och så fortsatte de i stor utsträckning under senvåren för att inte tala om i höst.
Sverige är ju känt för att ha hög tillit. Häpnadsväckande hög med tanke på ovanstående citat. För Johan Carlson hade ju tom fel i sin förutsägelse att en stor spridning skulle undergräva förtroendet för FHM. Varken GAL-TAN eller vänster-höger-skalor förklarar denna blinda tillit till FHM. Vem i hela världen kan man lita på sjöng Hoola Bandola. Varken FHM eller konspirationsaktivisterna. Men sunt förnuft räcker långt. FHMs attityd får mig att tänka på ett citat av Henrik Tikkanen: En gång trodde jag att jag hade fel. Men det var ett misstag. (Tack till bl a vetenskapsjournalisten Henrik Höjer.)
Klas Bengtsson

Anonym sa...

För oss libertarianer och nattväktarstatsanhängare som varken är GAL eller TAN framstår FHM och Tegnell främst som en svensk version av Baghdad Bob.

Homo Economicus

Anonym sa...

KOm igen nu Ulf, lyft blicken :-)

Har inte varit sugen på att kommentera politik under pandemin,
det är liksom undantagstillstånd från allt, när skiten träffar fläkten,
vilken den gjort, pga Corrona. Har mest suttit och rott mot strömmen,
eftersom en pandemi inte borde vara politik (men tyvärr blev, inte
minst pga olika intressenters intressen, vilket Suhonen förtjänstfullt
tagit upp.

Vi lever nog alla i våra bubblor, det är inte bara Bjereld som är fången i sin grotta.
Denna blogg är ett forum för troende, även om det finns mycket kloka belackare,
som tex KB och HE. Men nu är en spade en spade, och en pandemi en pandemi, och då får man helt enkelt försöka förbise sina vanliga småsinta tjyvknep, Detta är allvar, inte minst ekonomiskt, dvs tiden 2020 - 2024, minst, och det finns hur mycket som helst som kan gå enl Murphys lag.

Ett virus har absolut ingenting att göra med
vilken sorts påhittad skala som är uppfunnen
att förklara ett visst fenomen, tex förtroende.

GAL-TAN är rent objektivt sett en skala
som består av några ord:

Grön <-> Traditionell,
Alternativ <-> Auktoritär
Liberal* <-> Nationalistisk
* eller är det Libertariansk/Libertär

Eftersom skalan företrädesvis gillas
- av de som hör till GAL, men inte
- av de som här till TAN,

Det en modell som (enbart) säger något om hur de som befinner
sig i ett visst sorts tänkande, tex GAL-TAN-bubblan, definierar
det språk varmed de definierar synen på sin omvärld.

Tidigare seminarietips
Försök att skriva en någorlunda vetenskaplig
- definition, till
- termerna ovan, som omfattar
- begreppsrelationer, samt
- exempel, dvs Referens (empiriskt konstaterbart)

Se till att komma överens om med en grupp individer utanför bubblan,
dvs lys upp grottan med några som ser verkligheten med andra glasögon?
tex några Moderater? och sedan en internationell referensgrupp av terminologer.


Efter 10 år kommer parterna fram till att man har helt olika synsätt, dvs inte bara olika definitioner, utan även helt olika begrepp, dvs man ser helt andra modeller.
Frågan är då vad modeller tjänare för syfte, övertyga redan troende, eller som användbar verktygslåda för att förstå hur viruset påverkar förtroendet för:
- ûberstat, dvs EU
- stat, dvs riksdag, regering och myndigheter
- regionalstat, dvs regioner
- lokalstat, dvs kommuner
- samhälle, allt övrigt

Vill Bjereld och Co på djupet med att förstå definitioner
rekommenderas tex Ingvar Johanssons klassiska:
"Semantik till vardags och till döds" (IJ är ändå socialist)
Publicerad i Filosofisk tidskrift nr 2 1989.

Det finns ingen (vettig) människa som kan definiera
Grön eller alternativ, möjligen Liberal/Libertär
lika svårt är det med begreppen, traditionell eller nationalistisk.

Är tex om traditionell = beprövad?
om tex vaccination är en traditionell metod för att bota pandemier,
i vart fall sedan 1796 (Smittkoppor), så borde inte traditinell medod
vara till belastning. S.W

Anonym sa...

Man kunde hoppats att sunt förnuft (common sense) jämte förmaningar och regler skulle få människor att besinna sig. Men det verkar inte som om att effekten med det nya viruset är annorlunda än Sverige, ännu. Detta varnade faktiskt FoHM för i våras, att människor inte orkar besinna sig i längden, och det var väl i.o.f.sig rätt att lätta restriktioner övergripande maj tom augusti, som ett slags andrum. Men sedan nypa. Det är här det blev lite fel. Alla i Sverige agerade föredömligt i mars tom april, då i stort sett hela stan var nedsläckt frivilligt, och skolorna kunde hållas öppna, restaurangnäringen började
återhämta sig i september, men sedan hände något efter höstlovet, med företrädesvis äldre människors beteende, men då verkade det vara lite sent. FoHM tre scnearier där man naturligtvis skulle agerat på det värsta, stämde inte riktigt, dvs det hela sköt fart lite senare och med en större ökningstakt (r-tal). Det har inte med den nya varianten att göra, utan beror på:
- luftfuktigheten inomhus
- smittnoder
- trötthet att följa regler (om ingen annan gör det)
- packningseffekter med människor
- att man smittar innan man blivit sjuk, (därav behov av munskydd)

Det räcker inte med 2 metersregelen, det krävs förståelse för täthet, att det inte får vistas för många människor samtidigt i en lokal. Det är även en baklängesförklaring att munskydd skulle minska riskbenägenhetem dvs få en person att plötsligt strunta i 2m-regeln. Smittan kan i torr luft susa runt längre sträckor än så, så det är viktigare att
fånga upp utandningsluften, (dvs om det är ngn som är smittad vilket det onekligen är,
så att tätheten av virus inte blir för hög, innan luften evakueras bort, och ny frisk luft tillförs. (Restauranger har oftast hög lufomsättning och verkar ha kunna reglera tätheten. Dvs minska antalet bord. Det har fungerat. Frågan är nu varför regeln om täthet inte har fungerat inom handeln? Uppenbarligen kan myndigheter styra upp restauranger, pga ngn slags hälsoskyddslag, men inte köpcentra. Det är helt barockt.

Om man bara sprider ut sitt julshopande, över tid, så behöver man inte stänga ner någonting, butiksyterna och köpeladorna är vida överdimensionerade, och om alla sprider ut sina inköp, blir det inga samlingar och därmed hinner smittad luft (aerosoler) inte
smitta andra, (så mycket), dvs r-talet sjunker. Frågan är nu hur man förmår handlarna
att begränsa insläppen? Det borde väl inte vara svårare än en krogkö, folk får köa utomhus, där smittar man inte lika mycket, om man nu prompt måste agera som pingviner under midvintern.


Att smittan fortsätter spridas i främst England och annorstädes beror på bristande social distansering. Befolkningen följer inte myndigheternas direktiv, och utöver smittan så är det inte utan osannolikhet att detta med Brexit spökar. De förhandlar på övertid, och ekonomin är inte oväsentlig, även om ingen säger det. Det kan vara en medveten överreaktion, för att vinna tid.

Ju, en av morsans goda vänner åkte in på blixtoperation, bukspottkörteln, som gick bra, antar jag, men vederbörande fick på köpet ett virus på halsen, så det är inte bara äldrevården som är utsatt, alla som åker till jobbet, tex sjukvårdspersonal, är potentiella smittrisker. tänk på det.

Tips, all sjkhuspersonal + omsorgspersonal ges fom NU fria taxiresor, vikten att hålla personalen i första linjen fria från virus. se till att all kollektivtrafik
dubblar turtätheten i rusningstrafik. Hur går det annars med r-talet, eftersom det inte gick som FoHM kalkylerade i oktober. Förekom istället för att förekommas, skjut ner spridningen nu, efter jul och nyår är det för sent att lappa ihop sjukvården.
S.W

Anonym sa...

Forskning?
Ja, det är inte svårt att initiera ett tvärvetenskapligt projekt som lite mer tar reda på hur det förhåller sig empiriskt, som kombinerar:
- Teknologer, termodynamik +
- Naturvetare, tex biomedecinare + kemister
- Medicinare
- Samhällsvetare?

Numera har även Göteborg en Fytotron. Den i Frescati hage förefaller vara lite avsomnad sedan 1982 då Fytotronen övertogs av Psykologiska institutionen. 1996 byggdes den om vilket utmynnad i Gösta Ekmans laboratorium för sensorisk forskning. Det är möjligt att man ska inkludera beteendevetare, (tex hur fasiken det kan komma sig att man träter om
variabler för smitt-maximum i direktsänd TV, och även andra pedagogiska tappar, som kan sammanfattas med att det är mänskligt att ha fel, och att det är först när man har facit, som man vet hur man borde ha gjort. Men just nu, inför nästa sannolika pandemi om några år, så kanske naturvetenskapen kunde komma till heders igen, så att vi i menigheten kan få svart på vitt, hur det förhåller sig.

Hur sprids smitta i tex ett konferensrum beroende på tid med smittan, luftomsättning och en rad klimatfaktorer, som alla går att laborera med om man har en fytotron, och det har vi ju, minst två.

Det går nog ganska enkelt att rigga upp fler empiriska miljöer, och börja laborera med:
- olika slags virus, tex svininfluensa vs Corrona.
- luftfuktighet
- luftomsättning
- temperatur
- antal personer / m2
- volym, dvs personer / m3
- med och utan munskydd
- rörelse, dvs stilla eller i rörelse
- ventilationssystem, dvs enbart frånluft, eller både T.L och F.L
- droppsmitta / partikelsmitta, dvs under vilka förhållanden smittan sannolikt övergår från dropp till partikelsmitta

Hur snabbt viruset sprids i lungorna, och vid vilken tidpunkt en person börjar bli smittsam, när sedan maximun av smittrisken uppstår, är en annan fråga. Det är ju tiden/perioden en person defacot är smittsam före symtom, som är intressant att få veta,
det är nog fler än Nike som undrar :-)

Det är inte oviktigt, (detta med tillämpad forskning), på grundval av den grundforskning som redan finns - så slipper vi detta debacle - om rätt självklara naturvetenskapliga samband - nästa gång fan är lös. I själva verket är det en smula underligt, mot bakgrund av konsekvenserna (för hela världen inkl ekonomin), att det inte finns bättre tillgänglig och samstämmig forskning på så enkla och grundläggande naturvetenskapliga frågor som luft och besmittade partiklar.

Fasiken, FoHM har fortfarande kvar påstående att smittan helt och håller är en dropp-smitta, men utan att egentligen kunna grunda detta på något slags empirisk bevisning. Då bör man vara en smula mer försiktig när man beskriver hur smittspridning går till, eftersom alla beräkningar och bedömningar av r-tal till syvende och sist beror på hur man antar (eller vet) att smittan faktiskt sprids. Skärpning gubbar (på FoHM) S.W

Anonym sa...

Förtroendet för FoHM beror på hur pass bra de är på att ge;
- regeringen
- andra myndigheter
- en hel akademiskt meriterad läkarkår
- journalister
- allmänhet
faktabaserade uppgifter och råd,
dvs saklig, dvs trovärdig (sann) och relevant information.
Att vara tvärsäker utan att ha ordentligt på fötterna,
är ett litet problem även utanför den akademiska världen.
FoHM är i högsta grad en "akademisk" och inte politiserad
myndighet, så det borde inte finnas ideologiska filter, och
det borde finnas utrymme att inte måla in sig i svartvita
frågeställningar. Kan vara på sin plats att återge några
indikationer på att smittan inte bara är en enkel droppsmitta.
Det finns rätt många artiklar i ämnet.
S.W

Anonym sa...

Ytterligare en artikel från Läkartidningen på samma tema, dvs innan smittan tagit fart.

Publicerad: 2020-10-06

Mest för att belägga att det pågick en debatt bland sakkunniga som DoHM måste ha missat?


Beakta luftburen asymtomatisk smitta och munskydd vid covid-19

Av: Jan-Eric Olsson, specialist i allmänmedicin och internmedicin
Rune Lindqvist, med dr, specialist i allmänmedicin och internmedicin


"Underskattar FoHM smittsamheten hos sars-cov-2 genom
att bygga sina rekommendationer på symtomatisk droppsmitta?
Är det dags att tänka nytt utifrån vad vi vet i dag?

Enligt studier med metoder från 1930-talet når droppsmitta högst två meter.
Moderna aerodynamiska partikelstudier och simuleringar samt en översikt från 2011 indikerar att partiklar från luftvägssjuka individer bär patogener som sprids både som aerosoler och droppar.

Laboratoriestudier visar att aerosoler från coronavirus även kan fastna på olika underlag och överleva upp till en vecka. Att små utandade partiklar med sars-cov-2 kan stanna kvar länge i luften som aerosolsmitta och nå betydligt längre än två meter tas upp i en studie från mars 2020.

En studie från Kina visar att en presymtomatisk indexpatient smittade 22 munkar under en bussresa, varav flera satt på fem meters avstånd.

En superspridare i USA smittade 53 av 61 körmedlemmar i en kyrka [10].

Folkhälsomyndigheten anser att det är av marginell betydelse att asymtomatiska personer kan smitta redan före symtomdebut samt att en del förblir asymtomatiska men ändå smittsamma. Den första observationen kom i februari.

I april visades 130 av 166 (78 procent) PCR-positiva individer i Kina vara asymtomatiska inom ett dygn. Två översikter visar att sars-cov-2-smitta inte bara är möjlig, utan sannolikt högre, under den presymtomatiska fasen än efter symtomdebut.

Den presymtomatiska smittsamheten beräknades i en studie till 44 procent.
Andelen asymtomatiska individer varierar i olika studier;
81 procent på ett isolerat fartyg, 11 procent enligt en metaanalys och
31 procent enligt en annan metaanalys som angav den sammanvägda relativa risken (RR) för asymtomatisk/symtomatisk smittsamhet till 0,35.

Enkla munskydd kan endast hindra spridning av droppsmitta.
EU-certifierade andningsskydd (FFP 3) skyddar mot luftburen smitta,
vilket även vissa munskydd av tyg i minst tre lager kan göra.

En metaanalys (maj 2020) visar att munskydd inom sjukvården minskade risken för luftvägsinfektion med 80 procent och utanför sjukvården med 47 procent.

Detta ger viss evidens för asymtomatisk luftburen smitta, vilket FoHM tonat ner och föga beaktat i sina åtgärder och rekommendationer.

Ett viktigt tillägg för att även hantera asymtomatisk luftburen smitta är behovsstyrda rekommendationer om munskydd vid trängsel inom kollektivtrafik och inomhus eftersom distansering nu förefaller respekteras i mindre grad."

Källa:
https://lakartidningen.se/opinion/debatt/2020/10/beakta-luftburen-asymtomatisk-smitta-och-munskydd-vid-covid-19/

Frågorna som ger grundläggande premisser för smittspridning är alltså:
- smittrisker före symtom
- hur smittan sprids, tex luftburet
- hur man förebygger smitta, givet ovan?

Dessa frågor verkar alltså inte riktigt ha nått in på FoHM,
och det är faktiskt svårt att begripa. En expertmyndighet ska
inte vara politisk, utan basera sina råd på fakta. Dvs bygger
FoHM antaganden alltjämt på önsketänkande, trots att smittspridningen
överträffade de värsta prognoserna? Det kan bara bero på att man i somras helt enkelt inte beaktade riskerna med smittspridningen vid kall väderlek, som luftburen smitta.
Nu vet vi bättre, men nog vore det på sin plats med en omprövning från FoHM, istället för att inte ändra sina ingångsantaganden och samtidigt påstå sig inte ha en aning om vad smittspridningen under november och december berodde på?
S.W

Anonym sa...

Igår St Patrics day....
Don´t mention the war.
Gissa om det kan komma att behövas extra smittspårning
bland Irländare om någon vecka, på något sätt är människan
fantastisk, det är ju bara en (1) dag, av alla, så då kan
man väl göra ett litet undantag. Vi får hoppas att Irländarna
i stan inte bar på smittan för SPD. S.W