Tre positiva saker att plocka upp från gårdagens val - i väntan på det definitiva valresultatet.
Socialdemokraterna gjorde med 28.4 procent ett betydligt bättre val än vad opinionsinstituten och politiska bedömare förväntat sig. Valresultatet gick också tvärs emot den gamla sanningen att Socialdemokraterna brukar tappa i valspurten. Ja, jag vet att det samtidigt i procent är partiets sämsta valresultat sedan den allmänna rösträttens införande. Men Socialdemokraterna är fortfarande landets största parti och i ett europeiskt perspektiv var det ett bra valresultat.
Det finns förutsättningar att även fortsättningsvis isolera Sverigedemokraterna och hålla detta parti, impregnerat av rasism, borta från politiskt inflytande. Sverigedemokraterna gjorde med sina 17.6 procent ett avsevärt sämre valresultat än vad partiets anhängare och många kommentatorer och opinionsinstitut förväntat sig. Partiets förhoppningar om att bli landets största parti, eller åtminstone få över 20 procent av väljarstödet, kom på skam.
Moderaterna blev valets stora förlorare. Partiet tappade med sitt valresultat på 19.8 procent 3.4 enheter jämfört med valet 2014, vilket då var ett mycket dåligt resultat jämfört med 2010. Moderaternas planer på att bli Sveriges dominerande politiska kraft, eller till och med Sveriges statsbärande parti som Fredrik Reinfeldt talade om, har tills vidare skrinlagts.
Det jämna valresultatet innebär att argumenten för dem som argumenterat för blocköverskridande samverkan har stärkts. Om ett block fått 10-15 mandats övervikt till det andra blocket hade det kanske gått att göra rimligt att blockpolitiken skulle fortsätta. Men nu är det ju så väldigt jämnt. Onsdagens rösträkning kan utmynna i att de rödgröna och Alliansen får lika många mandat. Då går vi mot en lotteririksdag varje gång Sverigedemokraterna lägger ned sina röster, alternativt att Sverigedemokraternas röster får avgöra varje enskild omröstning där de rödgröna och allianspartierna är oense. Det är inte en hållbar situation.