Ex-direktörerna som vill "prata med SD"

Jag fick en olustig känsla i magen när jag läste de ex-direktörerna Sören Gyll, Lars Kylberg och Stefan Hannas artikel i Dagens industri i dag, där de argumenterar för att allianspartierna skall börja samverka med Sverigedemokraterna. Bara genom en sådan samverkan kan ett konkurrenskraftigt näringsliv och vårt välstånd försvaras, menar författarna.

Min känsla av olust föranleds inte av förslaget att samverka med Sverigedemokraterna i sig. Förslaget har då och då framförts av olika politiska aktörer och med olika motiveringar. Min känsla av olust föranleds i stället av att artikelförfattarna inte på ett enda ställe i artikeln förhåller sig till eller över huvud taget problematiserar att Sverigedemokraterna är vad jag kallar ett främlingsfientligt, och många uppfattar som ett rasistiskt, parti. Ex-direktörernas tystnad kan tolkas på tre olika sätt.

1.) De anser inte att Sverigedemokraternas politik är särskilt kontroversiell eller anmärkningsvärd, Därför anser de heller inte att det finns skäl att kommentera den och riskera att få en onödig politisk diskussion på halsen.

2.) De anser att Sverigedemokraterna har en förfärlig politik, men att landets (och möjligen näringslivets...) bästa kräver att man samverkar med dem ändå. Att i en diskussion synliggöra att Sverigedemokraterna har en förfärlig politik skulle försvåra möjligheterna att få gehör för en samverkan, därför väljer man att tiga i saken.

3.) De har ingen uppfattning om Sverigedemokraternas politik överhuvudtaget. De är villiga att samverka med vem som helst, så länge samverkan främjar ett konkurrenskraftigt näringsliv.

Jag vet inte vilket av de tre tänkbara alternativen ovan som är sämst. Jag minns näringslivets protester mot de svenska Sydafrika-sanktionerna under apartheidtiden. Jag minns näringslivsföreträdarnas artikel på DN Debatt med krav på att det svenska militära samarbetsavtalet med Saudiarabien skulle vara kvar. Och jag önskar att vi hade näringslivsföreträdare i det politiska debatten som förstod sig på både politik och moral.

Jag kommenterar Gyll, Kylberg och Hannas artikel för Dagens Arena.

Uppdaterat 12/6 kl 19.30: Under dagen har det dessutom uppdagats att ex-direktörernas artikel innehåller ett allvarligt sakfel. Författarna påstår att det finns en FN-rapport enligt vilken Sverige om 15 år förväntas ha rasat i FN:s välståndsrankning och hamna efter Mexiko, Bulgarien och Costa Rica. Men som Dagens Nyheter visar stämmer inte den uppgiften. FN har inte ställt sig bakom någon sådan prognos. Den åberopade rapporten skrevs 2010, men dömdes ut av FN-organet och godkändes aldrig. Osanningen i åberopandet av rapporten avspeglar tyvärr artikelns kvalitet i sin helhet.