Prinsessan och friheten

Vi lever i en tid präglad av frihetlighet och individualitet. I ett modernt västerländskt samhälle förväntas medborgarna göra individuella val inom nästan alla livsområden – från utbildning och elbolag till pensionsförvaltning och vårdcentral. En del menar att all denna valfrihet blir en börda och ett problem, att vi lever i valfrihetens tyranni.

Sverige är ett av världens allra mest individualiserade länder. Ronald Inglehart och Pippa Norris har i sina studier baserade på undersökningen World Value Survey visar hur svenskarna ligger i topp när det gäller att betona värdet av oberoende, individuella rättigheter, självständiga opinionsyttringar och självförverkligande. Däremot tillmäts banden till familj, religion, nation och tradition mindre vikt.

Men en person är befriad från denna valfrihet. Ett av de flickebarn som i dag föddes till sina föräldrars glädje k0mmer inte att kunna välja sin framtid. Hon föds in i en struktur där valfriheten när det gäller yrkesval är något begränsad. En lärare kan säga: Jag arbetar som lärare. En sjuksköterska kan säga: Jag arbetar som sjuksköterska. Men en tronarvinge kan inte säga: Jag arbetar som tronarvinge. En tronarvinge måste säga: Jag är tronarvinge. Prinsessan är sitt ämbete, från födseln till döden. Det är en ofrihet ovärdig ett frihetligt samhälle.

Jag önskar den nyfödda prinsessan allt gott. Jag önskar också att hon får ett liv präglat av frihet och möjlighet till personlig utveckling, långt bortom drottningskapets tvångsmässiga, förtryckande mekanismer.