I dag skriver jag på Ajour om den kampanj som Göteborgs-Tidningen (GT) i dag drar igång för en kommunal folkomröstning om införandet av trängselskatt i trafiken i Göteborg. Kampanjen väcker starka känslor, särskilt kring frågan om en tidning som GT på detta sätt bör ta steget in i politiken.
Ett utdrag ur texten kan läsas nedan. Hela texten kan läsas här.
Vintern 2010 beslutade kommunfullmäktige i Göteborg att införa ett trängselskattesystem i Göteborg frånoch med den 1 januari 2013. Alla partier i fullmäktige utom Sverigedemokraterna stod bakom beslutet.
GT har nu tagit initiativet till en namninsamling med krav på folkomröstning kring frågeformuleringen ”Ska trängselskatten i Göteborgs kommun få fortsätta efter valet 2014?”. GT:s chefredaktör Frida Boisen hävdar att kampanjen inte tar ställning i sakfrågan. Kampanjen har i stället som en av sina viktigaste utgångspunkter att ”Vi på GT värnar demokratin”. Det är en intressant formulering. För det första kan man fråga sig vilka som inbegrips i det personliga uttrycket ”Vi på GT”. Är det GT som institution eller är det samtliga medarbetare, från chefredaktören över alla journalister till lokalvårdarna? För det andra kan man fråga sig vad som inbegrips i uttrycket ”värnar demokratin”. Kommunfullmäktige i Göteborg har i demokratisk ordning fattat ett beslut i frågan. Representativ demokrati är det centrala inslaget i Sveriges politiska system. Folkomröstningar, som utgör en form av deltagardemokrati, är betydligt mer sällsynta. Men det rör sig om två olika demokratiformer. Folkomröstningar i sig är inte mer demokratiska än beslut fattade av valda representanter i kommunfullmäktige.
Jag har inga problem med att tidningar driver kampanjer med politiska inslag. GT:s kampanj för folkomröstning är därför i min bok helt legitim. Men debatten blir bättre om GT argumenterar utan populistiska slängar om vi-mot-dom och utan att låtsas som att kampanjen på något sätt skulle vara opolitisk eller stå för något ”mer demokratiskt” än vad de valda församlingarna gör.