Äntligen stod partiledaren i talarstolen.
Nyvalda partiledares första tal uppfattas gärna - och inte utan fog - som ett linjetal. Förväntan var därför stor bland församlade kongressdeltagare, närvarande media och alla oss som följde talet på avstånd. Vadan och varthän, du socialdemokrati?
Magdalena Andersson höll ett samlande tal, riktat inåt i partiet. Det var inget valtal. Men talet gav en vägledning om hur hennes framtida valtal kommer att låta.
Det var nog få socialdemokrater som blev besvikna. Talet fokuserade på tre ting. För det första: Återtagande av den demokratisk a kontrollen över skola, vård och äldreomsorg. För det andra: Sverige ska spela en internationellt ledande roll i den gröna klimatväxlingen. För det tredje: Segregationen ska bekämpas. Segregation föder kriminalitet och våld, som undergräver tilliten mellan människor och urholkar framtidstron.
Magdalena Andersson betonade att "det svaga samhället nått vägs ände" och att det starka samhället var en nödvändig förutsättning för att bekämpa segregationen. Gängvåldet kunde inte förklaras av människors olika kulturer, språk eller religiösa tillhörighet. Gängvåldet har i stället sin grund i segregation, med trångboddhet och svart bostadsmarknad och där socialtjänst och skolor är överbelastade av den tyngd som följer med bristande resurser.
Men hur ska då kampen mot segregationen bedrivas? Här blev Magdalena Andersson sällan konkret. Det enda "nya" förslag hon lyfte fram var att arbetsföra människor som får ekonomiskt bistånd måste lära sig svenska och "arbeta ett visst antal timmar i veckan". Men de som får försörjningsstöd är ju redan nu enligt Socialtjänstlagen skyldiga att stå till arbetsmarknadens förfogande. Formuleringen luktade signalpolitik, särskilt med tanke på att Magdalena Andersson tidigare i talet själv lyfte fram helt andra faktorer som orsak till segregation och gängkriminalitet.
Jag noterar också att ordet "jämlikhet" förekom tio gånger i talet. Ordet "frihet" förekom en gång.
Mitt i allt detta var det ett optimistiskt tal. Magdalena Andersson betonade vilket fantastiskt land Sverige var att leva i, och hon diskuterade svåra samhällsproblem utan att förfalla till alarmism. Hennes optimism utmynnade i den avslutande, framåtsyftande och kaxiga uppmaningen: Vi socialdemokrater ska samla alla som väljer framtiden. För framtiden, den har valt oss.
Nu går nu in i ett nytt skede i svensk politik. Ett oerhört spännande år ligger framför oss. Vår statsminister efter valet 2022 kommer sannolikt att heta antingen Magdalena Andersson eller Ulf Kristersson. Jag tror hon kommer att heta Magdalena Andersson. Vad tror ni?
Hela Magdalena Andersson tal kan läsas här.
Jag kommenterar talet för TT här.
4 kommentarer:
”Jag tror hon kommer att heta Magdalena Andersson. Vad tror ni?” Det tror jag också (idag). Mitt främsta skäl är liberalernas inbördeskrig. Om splittringen fortsätter att manifesteras på kommande landsmöte tror jag att de åker ut om de inte mot förmodan ligger mycket nära 4%. Annars får de inte tillräckligt många stödröster.
Om S får bilda regering efter valet återstår att se vilken politik de ska (läs kan) föra. Jag håller med Dadgostar: ”Socialdemokraternas största problem är mycket ord och lite handling.”
”Återtagande av den demokratisk a kontrollen över skola, vård och äldreomsorg.” Vilket betyder att privata vinster ska förbjudas. För det finns ju redan demokratisk kontroll eftersom alla upphandlingar avgörs av politiken. Jag undrar dock hur Magdalena tänker sig hantera det kaos som uppstår när privata vinstgivande vårdgivare i praktiken förbjuds inom t ex hemtjänst, sjukvård och assistans. Nu är detta förstås tomma ord eftersom Magdalena vet att centern aldrig kommer att acceptera detta.
”Sverige ska spela en internationellt ledande roll i den gröna klimatväxlingen.” Gärna det. Men jag tror inte att de stora klimatbovarna USA, Kina, Indien och Ryssland bryr sig.
”Segregationen ska bekämpas. Segregation föder kriminalitet och våld, som undergräver tilliten mellan människor och urholkar framtidstron.” ”Gängvåldet kunde inte förklaras av människors olika kulturer, språk eller religiösa tillhörighet. Gängvåldet har i stället sin grund i segregation, med trångboddhet och svart bostadsmarknad och där socialtjänst och skolor är överbelastade av den tyngd som följer med bristande resurser.” Missade Ulf att flera inlägg citerade Olof Palme i samband med migrationsdebatten som motargument mot bl a Tro och solidaritets linje? ”Vi ska inte ta emot fler invandrare än vad vi kan integrera, vilket vi gjort.” Ulf tycks (vill?) inte heller inse att Magdalenas uttalande om ”arbetsplikt” om möjligt för de med försörjningsstöd är en väsentlig skärpning av nuvarande praxis.
Men huvudfrågan om S, MP, V och C får majoritet efter nästa val vilken politik som det resulterar i kommer vi inte att få svar på före valet. Hur ska extremerna i den ekonomiska politiken, V och C komma överens. Ska 4%-partiet MP fortfarande kunna blockera industriell utveckling? Kommer vinstdrivande företag att förbjudas? Några exempel på det dysfunktionella regeringsunderlaget.
Slutligen: ”Jag noterar också att ordet "jämlikhet" förekom tio gånger i talet. Ordet "frihet" förekom en gång.” Inte konstigt av ett parti som vill förbjuda valfriheten för bl a välfärdstjänster.
För övrigt noterar jag att Reformisterna hölls på mattan. Det var tur för S för förebilden Momentum med Corbyn avskräcker. Slutligen: Vid en ev S-seger utgår jag från att MP hålls utanför regeringen. Att redan nu bilda en ren S-regering (utan Morgan Johansson) skulle stärka S aktier.
Klas Bengtsson
Magda kommer inte direkt till ett dukat bord.
Liberalerna är så klart en faktor som gör utgången inför valet
en smula nyckfull, men även Mp blir svåra att kalkylera. Det är
ju ingen direkt fördel för S att ha med Mp i båten.
Valfeber och retorik är en sak, och borgarna är nog inte väldigt
sugna att ta över och bilda en M+kd+Fp-regering, med stöd av Sd.
Nä, det är bättre för oppositionen att låta C bekänna färg och
se hur de ror i takt med övriga i regeringsunderlaget.
Efter valet - regeringsfrågan?
S förstaalternativ är att:
gå till val och regera vidare själva.
Men, en sådan kalkyl bygger trots allt på ett samarbete med C, Mp och Vp som handlar
om vilek politik en sådan regeringskoalition ska driva 2022 - 2026 med fokus på hur
de ska förhandla budgeten. Det är väl rimligt att ingen vill ta bladet från munnen, särskilt inte C, som fortsätter att driva en tämligen borgerlig (liberal) ekonomisk politik, som nog kanske ändå inte gifter ihop sig så bra med V, eller kanske inte
heller med S och Mp.
Nä, det kommer nog ovälkommet för C och Mp, förestående budgetomröstning. För något alternativ till Magda finns givetvis inte. V kommer aldrig att stödja vare sig Annie eller Ulf. Frågan är mer vad C kan hota med? Att rösta nej till Magdalena? Klart de kan, men sen då, det kommer att bli en massa turer hos talmannen, och väljarna lär inte bli imponerade om det krumbuktas, utan att någon säger som det är, för att kunna regera, så måste man f ihop en relativ majoritet för sin budget.
C kan hota med att rösta på alliansens budget, men kommer fru Lööf undan med att rösta nej till Kristersson, säga pass till Magdalena, och sedan släppa fram en borgerlig budget?
Det är klart att det finns risk för parlamentariskt kaos. Hoppas bara att turerna blir transparenta för väljarna. Att det blir Andersson vd Kristersson i valet är klart, men vilka budgetalternativ?
Det är svårfångat att förklara för väljarna, på bägge kanter. Outgrundliga äro politikens vägar. S.W
Det är helt klart lurigt, även för de insatta inne i de olika kamrarna.
Just nu har V och Nooshi vetoknapp till en ny regering, och det kommer
väl bli en förhandling om något slags inflytande, dvs politiskt.
Samtidigt framför ju fru Lööf att de ska rösta på sin egen budget,
vilket är ett hot, eftersom annars vinner det borgerliga alternativet.
Däremot framför fru Lööf i samma andetag att de kan rösta på en S-budget,
om det är tillräckligt C-mässig. Vilket innebär att den inte kan vara
försedd med några större godispåsar från V. Så då hamnar V i ett dilemma.
Dvs ställer de för hårda krav före statsministeromröstningen, tex om
budget, så leder det till att det blir en M-budget, eftersom det blir
det om C röstar på sin egen. Allt detta är väl tämligen klart för alla,
och för väljarna. Något alternativ till Andersson finns heller inte.
Så frågan är om det blir kontroll på detta "chicken race" eller om det
går över kanten, utan att det är meningen? En budget som stöds av både
V och C samtidigt är inte möjlig. Om V får igenom för mycket i budgeten,
så kommer det att bli en M-budget. Så makten rinner väl lite ur händerna
för V, så fort statsministern är på plats. En S-budget som är influerad av C
ska i så fall ställas mot en M/Kd-budget. Det blir ett rävspel det med. S.W
Underhållande, på deras ära.
M/Kd har knåpat ihop en budget med Sd
(så frågan som kommer att ställas av alla förståsigpåare,
är hur väljarna ställer sig till denna verklighet?
- Är det innehållet eller formen (sällskapet) som är vägvinnande.
Innebär samtidigt att det blir klart även för delar av etablissemanget
att det är största budget som vinner... Vilken räknefrossa, eftersom
det nog är så att svaret på frågan om Folkisarna är att de helt enkelt
är kluvna, och finner det strategiskt säkrast att gå till val med
egen budget, för att sas göra site mer salongsfähiga och trots allt
inte helt stänga dörren till Cs traditionalister? Så pass på Fp
ger att oppositionsbudget räknar hem 70 + 22 + 62 = 154
En budget som stöds av S + Mp + C = 100 + 31 + 16 = 147
Det ger väl svaret på varför Fp duckar, det kostar inget att ligga och sova räv.
Alltså borde det rimligtvis vara så att C hotar med att rösta på sin budget,
om inte om, och V hotar väl att rösta på sin budget, om inte om, och då borde
det rimligtvis bli så att om ordförande Andersson ska bli den succé hon borde
kunna bli, så ska hon få till en budget som vinner majoritet?
En borgerlig budget är ju trots allt värre för V än för C, som väl sannolikt
får med sig en del av sina hjärtefrågor för landsbygden ändå, eftersom Kd
konkurrerar lite mera öppet på denna kant numera. Det är svårt att se vad
C kan klaga i högan sky på, avseende oppositionens budget?
Det rimliga är nog att regeringen + V + C trots allt sitter och funderar på ett samarbete som omfattar budget, det är svår att se hur ett alternativ till regeringen
annars ska kunna regera, trovärdigt inför 2022 - 2026?
Fortsättning lär följa?
S.W
Skicka en kommentar