Två Nobelpris i litteratur i år. Vilka ska få dem?

I dag beslöt Nobelstiftelsen att det i år kommer att delas ut två Nobelpris i litteratur - ett för 2018 och ett för 2019. I Nobelstiftelsens motivering ingår att Nobelkommittén - som har ett avgörande inflytande över vilken författare som tilldelas priset - fått en ny sammansättning, det vill säga att Horace Engdahl lämnar sin plats i kommittén.

So far, so good. Jag har tidigare uttryckt tvivel över Svenska Akademiens förmåga att av egen kraft komma ur krisen, och argumenterat för att samtliga ledamöter borde avgå för att möjliggöra en nystart. Nu blir det inte så. Många problem kvarstår, men förutsättningarna för att Svenska Akademien ska lyckas är trots allt lite bättre i dag än tidigare.

Jag delar Åsa Linderborgs oro att Svenska Akademien, stukad efter krisen, kommer att göra trygga val och belöna konventionella författare. Därför är det kanske bra att det i år delas ut två pris. Då kan Svenska Akademien spela säkert i det ena fallet och visa frimod och djärvhet i det andra fallet.

Själv skulle jag gärna se Chiamamanda Ngozi Adichie och Amos Oz (postumt) som pristagare i höst. Men ni, kära läsare, vem vill ni ge priset till?

Går det att hejda Svenska Akademiens fall?

I dag dömdes den så kallade kulturprofilen Jean-Claude Arnault till två års fängelse för våldtäkt. Den fällande domen kastar en än mörkare skugga över Svenska Akademien, som vägrat att polisanmäla Arnault trots att en oberoende advokatutredning pekat på att hans av akademien finansierade verksamhet kan ha bedrivits i strid med skattelagstiftning och bokföringslag.

Överhuvudtaget är jag utled på Svenska Akademiens bristande förmåga och kompetens att hantera  sitt uppdrag. Underlåtenheten att polisanmäla trots misstanke om brott, de ständiga läckorna i en allvarlig situation och oförmågan att stava till och än mindre förstå ordet "jäv" har fått mig att ge upp hoppet om institutionen.

Som en stark kontrast till Svenska Akademiens inkompetens framträdde igår Nobelstiftelsens VD Lars Heikensten i SVT Agenda. Heikensten utstrålade integritet (googla det ordet, akademiledamöter) och professionalitet. Hans bistra budskap om vad som måste göras för att Svenska Akademien ska kunna dela ut Nobelpriset i litteratur i framtiden kan sammanfattas så här:

1) Det är Svenska Akademien som har ställt till det och som har ansvar för att reda upp situationen.

2) Svenska Akademien måste välja in nya medlemmar, medlemmar med integritet.

3) Svenska Akademiens Nobelkommitté måste bestå av ledamöter som står fria i förhållande till tidigare händelser.

4) Processen skulle underlättas om en del ledamöter valde att lämna Svenska Akademien.

I förlängningen menade Lars Heikensten att tills dessa åtgärder vidtagits så får Svenska Akademien avstå från att dela ut litteraturpriset. Nobelstiftelsen kan också välja att flytta priset till någon annan institution.

Möjligen tycker jag att Lars Heikensten är något för optimistisk i sin tilltro till att Svenska Akademien på egen hand kommer att kunna reda ut situationen. Som jag tidigare anfört behöver akademien hjälp utifrån, till exempel genom en brett sammansatt krisgrupp med representanter från Riksmarskalksämbetet, Nobelstiftelsen, Vetenskapsrådet och Kulturdepartementet. För att kunna lägga en ny grund med nya ledamöter bör de som fortfarande finns kvar avsäga sig sina stolar.

I dag började årets Nobelpristagare att presenteras. Nobelpriset i litteratur är större än Svenska Akademien. Avgå alla. Avgå nu.