Berit Andnor, nyvald ordförande för Socialdemokraternas valberedning, vill inte ha någon öppen omröstning i partiet om vem som ska bli ny partiledare. Det är ingen Idol-tävling det här, säger hon. Nej, det är det förstås inte. Men det är konstigt att avfärda diskussionen om valprocessen genom att jämföra med Idol. Tilltron till medlemmarnas förmåga att låta sakpolitiken styra även i personfrågorna tycks vara något begränsad hos Berit Andnor, för att uttrycka det milt.
I Aftonbladet skriver i dag jag och Björn Fries om vikten av att öppna upp valprocessens slutna rum, för att den vägen bidra till förnyelsearbetet. Ett utdrag ur artikeln fölner nedan.
Socialdemokraternas valberedning med Berit Andnor i spetsen får en oerhört viktig roll i partiets förnyelsearbete. Valet av ny partiledare blir en möjlighet för Socialdemokraterna att påbörja en modernisering av sin mossiga partiorganisation och göra upp med den bunkermentalitet som aldrig helt har städats ut. Därför är det viktigt att Berit Andnor vid sidan av personfrågor också vågar öppna upp valprocessens slutna rum. De personer som vill eller kan tänka sig att bli partiledare bör förmås att träda fram och valet av partiledare bör ske i ljuset av en öppen debatt om partiets framtida politik.
Har Berit Andnor och hennes valberedning mod och kraft att driva processen i en sådan riktning? Vi hoppas det, även om den föreslagna valberedningens sammansättning kan inge farhågor. Samtliga av de föreslagna är eller har varit heltidspolitiker och ingen är under 30 år. Valberedningen avspeglar den rådande maktbalansen i partiet, och därför finns det också en risk att dess förslag blir utslätade och alltför kompromissbetonade.
Socialdemokratins viktigaste politiska uppgift är att formulera en lösning på hur vi raderar ut de nya klassgränserna. Mellan de som är har jobb och de som är utan. Mellan de som bor i områden med över 50 procent arbetslöshet och de med nästan ingen arbetslöshet alls. Mellan skolor som ger nästan alla barn möjligheter att gå vidare till högre utbildning och de där hälften av eleverna inte får behörighet till vidare studier. Att trovärdigt, långsiktigt och kunskapsbaserat ta sig an de strukturella orättvisorna är inte bara ekonomiskt, socialt och demokratiskt nödvändigt, utan ger också Socialdemokraterna möjlighet att skapa en modern politik för storstäderna.
Om socialdemokratin skall lyckas göra lika starka avtryck i samhällslivet under 2000-talet som under 1900-talet måste partiet bejaka det nya, individualiserade informationssamhället och anpassa sin organisation därefter. Annars riskerar de viktiga gemenskapsvärden om frihet, jämlikhet och solidaritet som partiet vill värna att gå förlorade.
Ulf Bjereld, professor i statsvetenskap, ledamot förbundsstyrelsen Sveriges kristna socialdemokrater – Broderskapsrörelsen
Björn Fries, mottagare av Olof Palme-priset 1999, tidigare kommunalråd i Karlskrona, S-debattör