Läget i Irak inger djup oro. Igår tisdag intogs Iraks näst största stad Mosul av jihadister anförda av ISIS (Islamiska staten i Irak och Syrien). Sedan dess har även städerna Baiji (där Iraks största oljeraffinaderi ligger) och Tikrit (beläget bara 15 mil norr on Bagdad) intagits av rebellerna. En halv miljon människor uppges befinna sig på flykt. Sedan tidigare befinner sig Fallujah och stora delar av sydvästra Irak i jihadisternas händer. Risken finns att Irak går mot ett inbördeskrig av syriska dimensioner och att Irak faller samman som statsbildning.
Det är möjligt att ISIS får svårt att behålla kontrollen över dessa städer om Irak får ordning på sin armé, eftersom ISIS är numerärt underlägsna och kanske inte har resurser att kontrollera så här stora territorier och städer. Men som Ayham Kamel, chef för Middle East and North Africa for the Eurasia Group, betonar i dagens New York Times får ISIS nu tillgång till Mosuls bankreserver, militär utrustning från de intagna militärbaserna samt 2 500 rebeller som släppts ut ur fängelser i Mosul.
Om jag skulle lista 2000-talets största politiska misstag så kommer USA:s och dess bundsförvanters intervention i Irak på första plats. Interventionen bröt mot folkrätten och genomfördes på falska premisser (det felaktiga påståendet att Irak innehade massförstörelsevapen). Hundratusentals människor förlorade livet i krigshandlingar i samband med och efter interventionen. Landet kastades socialt och ekonomiskt tillbaka i utvecklingen och våldet och terroraktioner triumferade. Diktatorn Saddam Hussein störtades, men
det pris det irakiska folket fick betala i blod överskred t o m de värsta pessimisternas
farhågor.
Irak blev en dyrköpt läxa för dem som för "den goda sakens skull" förespråkade militära interventioner trots att dessa bröt mot folkrätten och vilade på felaktiga premisser. Jag hoppas av hela mitt hjärta att situationen i Irak stabiliseras och att de demokratiska krafterna i landet förmår skapa en politisk process som gör att inbördeskrig kan undvikas. Men jag är mer orolig för Iraks framtid än vad jag tidigare har varit.
Dagens Aktuellt i SVT hade ett bra inslag om läget.
13 kommentarer:
Amerikanska O/R Books utger i augusti en bok av journalisten Patrick Cockburn, "The Return of Al Qa'ida". Förlagets puff för boken: " They are today stronger than ever before, controlling a territory the size of Britain that straddles western Iraq and north eastern Syria.
Read in these pages how the Global War Against Terror has failed spectacularly in its central objective, endangering not only movements for democracy in the Middle East but the security of citizens the world over."
Det multikulturella samhället fungerar inte. Behövs det mer bevis?
Nu så! Äntligen kan jag instämma med dig till 100% och låt oss dessutom aldrig glömma FP Per Ahlmark som applåderade invasionen och hade mage att kalla Hans Blix för "a whimp" i whashington times för att denne inte ville bekräfta fantasifoster i form av massförstörelsevapen.
Dette ger hur tråkigt det än är ett ypperligt tillfälle för USA då terroristerna slåss som reguljär arme att bekämpa dem vilket det är mycket svårt vid tidigare gerillaföring som liknande ängnat sig åt som form. Jmfr Mali där Frankrike kunnat gå till motanfall då terroristerna där gjort på smma vis men i Nigeria är det tvärt om. Kan USA utnyttja detta är det ett tillfälle för dem att bekämpa dessa grupper effektivt istället.
De stater som skapades ur det Ottomanska imperiet håller på att vittra sönder, precis som de stater som skapades ur det Hapsburgska imperiet i Europa gjorde för 20 år sedan (Tjeckoslovakien, Juguslavien). I MÖ är processen mer våldsam än den var i Europa, men det är samma process. Några observationer och förutspåelser:
1. Det finns inga förutsättningar för multi-etniska nationalstater i arabvärlden, och i förlängning kanske inte i den islamska världen.
2. Den etniska blanding som existerade i Syrien och Iraq håller nu på att bytas ut (har bytts ut) mot total etnisk segregering. Libanon visade vägen redan på 1980-talet.
3. Den kristna minoriteten är hårt ansatt i både Syrien och Iraq. Det är möjligt att de kristna samfunden kommer att försvinna inom 10-20 år.
4. Det är mycket möjligt att kartan kommer att ritas om genom att etniska ministater utropar självständighet. Först ut blir Kurdistan i norra Iraq och en återupprättad Alawit-stat i västra Syrien. Det stora sunni-området som ISIS gör anspråk på blir en vit fläck på den politiska världskartan - en failed nation state som inte utropas och inte erkänns av någon.
5. Området kommer att vara instabilt i decennier framåt. Efterhand som fracking i USA och andra industriländer ersätter behovet av importerad olja kommer MÖs oljeindustri att förlora sin strategiska betydelse. Väst kommer att klara sig bra även om Iraqs oljereserver blir oåtkomliga pga politisk instabilitet.
G. Tikotzinsky
Är det inte dags att lova permanent uppehållstillstånd också till alla irakier som lyckas ta sig till Sverige? På något sätt måste väl Sverige sträcka ut en hjälpande hand?
Småroligt att med självklarhet knyta Teckiens och Slovakien separation 1992 till händelser mer än 75 år tidigare i tiden (då Österike-Ungern som den sista delen av den Habsburgska, stavas så, monarkin kom att upplösas). Huruvida splittringen av Jugoslavien (stavas så) sedan verkligen var en så mycket fredligare process än de strider vi idag ser i Irak är väl än mer tveksamt.
Varför förekomst av arabiska DNA-basparsföljder slash islamsk religiononstillhörighet skulle stå i naturnödvändig motsättning till "förutsättningar för multi-etniska nationalstater" verkar oraklet i Israel heller inte vilja förse oss med några detaljer om.
För övrigt bor han ju själv i ett multietniskt land med ca 20% araber....
Enligt Merriam-Webster så är Habsburg en variation på Hapsburg, dvs. huvudstavningen är med "p".
Bulten missar helt huvudpoängen. De gränser som drogs upp efter WW I fölorade sin relevans i Europa på 1990-talet och i MÖ på 2000-talet. Svårare än så var det inte.
Israel tillhör inte arabvärlden, trots den stora arabiska minoriteten. Däremot tillhör Israel det geografiska område som brukar kallas Mellersta Östern.
Jag har aldrig intresserat mig för rasteorier, till skillnad från Bulten. Jag är empiriker och föredrar fakta.
Vad gäller försöken att sammanhålla multi-etniska stater i arabvärlden kan man bara konstatera att i Algeriet, Libyen, Libanon, Syrien, Jordanien, Jemen och Iraq slutade det med inbördeskrig.
Om man tittar lite längre ut i den islamiska världen så har det varit inbördeskrig i nästan alla Sahel stater, samt Afghanistan och Pakistan (Öst och Väst). Endast Turkiet, Iran och Indonesien har lyckats hålla ihop sina multi-etniska nationalstater, i samtliga fall med våld.
Nu är det inte bara gränserna från WWI som tycks sakna relevans idag. Hela den politiska nationalstatsmodellen som Väst införde i Afrika och MÖ efter WWII tycks också sakna relevans. I nuläget är det dock ovisst vilken ersättningsmodell som kan införas. Såvida inte "failed nation state" blir nästa modell.
G. Tikotzinsky
Skulle inte förvåna mig om Kurderna frigjorde sig från araberna. Shiiterna tål inte sunniterna och Kurderna tål ingendera. De har sin egen armé som håller fred och ordning hos sig och det verkar som om de inte har den minsta lust att blanda sig i de andras ständiga terrorism.
Teckien? Kanske Johan menar Tjeckien (stavas så:-)
Mellanöstern har inte förstått mångkulturens alla fördelar. Aftonbladet borde utöka sin kampanj "Vi gillar olika" med att tillverka en halv miljard små händer med texten på kurdiska, arabiska,persiska osv. och bomba området med sådana med hjälp av drönare. Det krävs krafttag för att få ordning nu.
Fortfarande inte helt klart varför uppdelningen av den Habsburgska monarkin i ett flertal olika stater efter första världskrig med ödesbunden naturnödvändighet skulle komma att genomgå ett antal ytterligare uppdelningar 75 år senare.
Och jag har aldrig gett utryck för rasteorier, minns att jag vid ett flertal tillfällen fått ta G.:s bloggkolegor i örat när de gett uttryck för ren rasism.
För övrigt G., på din egen blogg ligger det just nu framme ett inlägg där man propagerar för att ta ytterligarte ett steg mot att förvandla ditt land till ett land inom "arabvärlden", dvs att anektera Västbanken till Israel.
(För jag tar för givet att medborgarna som bor på det annekterade området enligt ert förslag kommer att erbjudas medborgarskap i Israel?)
Och vad är nu den nya definitionen på inbördeskrig? Jag kan inte se hur det är ett inbördeskrig när nästa land invaderas av terrorister och sedan interveneras av USA. Är det inte så att mediapropagandan bara försöker ge ett sken av inbördeskrig? Ganska förvirrande och ologiska tidningsrubriker med detta ord florerar just nu. Finns det inga närmare förklaringar om hur det kan vara inbördeskrig enligt wikipedias definition av ordet?
Skicka en kommentar