Just nu pågår en intensiv debatt om vilken sida som är mest tydlig eller otydlig i regeringsfrågan. Stefan Löfvens och Carin Jämtins artikel på DN Debatt i förra veckan - där de berättade att Socialdemokraterna inte vill föregripa valresultatet, men gärna ser samverkan över blockgränserna - kritiserades av Alliansen för otydlighet i hur partiet såg på regeringsfrågan. Skulle till exempel Vänsterpartet ingå i en socialdemokratisk minoritetsregering eller inte? Stefan Löfven pressades även hårt på den frågan av Camilla Kvartoft i söndagens Agenda i Sveriges Television.
Så här långt har regeringsfrågan varit en plusfråga för Alliansen. Nu håller spelplanen emellertid på att vridas. Fredrik Reinfeldt var länge tydlig med att störst block skall regera. Om de rödgröna partierna blir större än Alliansen så avgår han som statsminister och släpper fram en rödgrön regering. Han tänker inte med Sverigedemokraternas hjälp förhindra att Socialdemokraterna bildar minoritetsregering. Det var bra gjort av Fredrik Reinfeldt, och jag har själv efterlyst en motsvarande utfästelse från Stefan Löfven.
Men i en intervju i Svenska Dagbladet igår onsdag modifierar Reinfeldt sin tidigare utfästelse. Nu säger han att det inte är säkert att han släpper fram en minoritetsregering bestående av Socialdemokraterna och Miljöpartiet, utan antyder att även Vänsterpartiet måste ingå i den socialdemokratiskt ledda minoritetsregeringen! När han i intervjun uppmanas precisera sig blir svaren väldigt otydliga:
Men om S och MP är större än hela alliansen, släpps de fram då?
– Återigen, då har vi hela Vänsterpartiet som också betraktas som en del av oppositionen.
Så du skulle helst undvika att släppa fram bara S och MP om de blir större än alliansen?
– Jag menar att det bygger på analyser av opinionssiffror som möjligen
finns nu, men det måste byggas på vad som verkar trovärdigt och vad som
växer fram under valåret.
Läs gärna själva och försök förstå vad Fredrik Reinfeldt egentligen säger. Det är sällan eller aldrig jag sett honom uttala sig så otydligt. Hans uttalande har också redan mött av intern kritik på den borgerliga sidan, just för att vara otydligt och för att han ägnar sig åt kannstöperi i stället för att hålla fast vid sin ursprungliga linje.
Menar Fredrik Reinfeldt verkligen på fullt allvar att han tänker vägra avgå efter ett valnederlag för Alliansen om inte Vänsterpartiet får vara med i en rödgrön regering? Om det inte är så han menar, ja, vad menar han då? Vad tycker partiledarna för Folkpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna om Reinfeldts nya linje?
Frågorna blir många. Tidigare har Alliansen haft en fast, tydlig linje i regeringsfrågan som inneburit att argumentationsbördan legat på de rödgröna och främst på Stefan Löfven. Nu väcker Alliansens linje stora frågetecken.
Jag tror att Fredrik Reinfeldt i en strävan att öka pressen på de rödgröna blivit övertaktisk. Utspelet lär inte skapa ökad klarhet, varken hos väljare eller hos journalister. I stället blir det Fredrik Reinfeldt som pressas på besked och därigenom kan Alliansen tappa det överläge man tidigare haft i frågan.
Det återstår att se om Fredrik Reinfeldt snabbt backar tillbaka till Alliansens ursprungliga linje. I annat fall är risken att han har öppnat Pandoras ask över Aliansen.
7 kommentarer:
Riktigt smart av Reinfeld att kräva ett komplett rödgrönt regeringsalternativ.
Det borde få potentiella väljare på MP och S som inte gillar V att tveka inför att rösta på de förra partierna och få en kommunistisk gökunge i regeringsboet.
Intressant iaktaggelse Ulf, jag tror du har rätt, Fredrik Reinfeldt har problem. Här är min tolkning av frågan. Som jag uppfattar situationen kommer Stefan Löfvens agerande förändra valet på ett grundläggande sätt.
Ett SD på upp mot 15-20*/* hur tror och tycker du det skulle hanteras i längden? Och tror du verkligen att de flesta som inte röstar på SD tycker att deras politik är motbjudande? Efter uppgörelsen om fri skola och vård för dem som uppehåller sig i landet illegalt så har jag hört hur det muttras bland såväl trogna blå som röda.
Anonym 10:40 em. Jag påstår inte att du har rätt; det vet vi först efter valet. Men jag ser en uppenbar risk i det du säger. Det är totalt fel taktik som används mot SD, vilket jag sagt hur länge som helst.Vi kan nog också ganska säkert räkna med att centerpartiet åker ur riksdagen. Spiken i kistan var skandalen med Abir Al-Sahlani. Och återigen ett minskat förtoendekapital för våra folkvalda. En koalitionspartner mindre för Löfven och även för Reinfeldt.
Kjell Eriksson
Reinfeldts uttalande om att "störst block" ska regera var nog förhastat. Han insåg inte att han därmed målade in sig i ett hörn -- för att "vänsterblocket" ska vinna Rosenbad måste Löfven kanske ta även Sjöstedt ombord. Dvs Reinfeldt medverkar indirekt till att göra Sjöstedt till statsråd.
Men det finns ju inget block S+MP+V! Reinfeldts resonemang och "villkor" var därmed dead on arrival.
I går teoretiserade Thomas Nordegren i SR P1 om en regering S+FP, med utförlig ministerlista. Men ännu är inte alla bollar i luften. Den borgerliga Alliansen har inte spruckit, men "Vänsterblocket" har begravts av Stefan Löfven.
Om det överordnade målet för både Reinfeldt och Löfven är att hålla Jimmie Åkesson utanför, så är lösningen en regering S+M, som jag redan tidigare har framhållit. En regering utan V, och utan MP.
Partiet man talar så tyst om att det inte finns - fast bara lite, som Tage Danielsson sa - är jokern bakom vissa uttalanden från båda blocken i regeringsfrågan.
Hyckleriet är en följd av en allmänt förekommande överviktning av det aktiva och motsvarande underviktning av det passiva. Mönstret känns igen hos reglerna för insideinfo: Det är straffbart att i insideläge utnyttja diskretionär information för köp av aktier medan det är riskfritt att i samma läge undvika förluster genom att avstå från köp.
De "fina" partierna vill inte synas i situationer där de nått ett resultat med aktiv hjälp av Sverigedemokraterna. Hellre låter de redan närvaron av SD leda till ett annat beslut. Det roliga, nåja, är att det beslutet ses som ett avståndstagande gentemot SD. Ändå är det passiva beslutet en direkt funktion av ett SD i riksdagen.
Trots allt ett kul valalternativ som väljare: stödja borgerligheten? eller kommunisterna?
Skicka en kommentar